torsdag 14 januari 2010

Någon timme efteråt op.


Sover av morfin. Pox på pannan som mäter syresättning, respirator som sköter andningen, dräneringsslangar från magen (som fungerar som en liten dammsugare som suger ut överflödig vätska), och en massa mediciner och dropp. Dessa syns inte på denna bilden. Scott sover fint och det kom flera från IVA 328 som ville träffa Scott, han har ju varit här ganska mycket förut så de ville se hur stor han blivit och så ville de tacka för julkortet. Sist han var å hälsa på dem var hösten -08.

Stefan, toraxbarnkirurg som operarade Scott, berättade att operationen gick bra och att Scott mådde väldigt bra under hela op. Det var ju roligt att höra. Kanske är det för att han blivit större som det blir stabilare varje gång. De verkar ha fått ordning på alla läckage rätt bra med. När man syr blodkärl (jo,man syr dem faktiskt) så läcker det från alla nål-hål när man sedan startar upp systemet igen. Det läker naturligtvis, men det är ju bra om det läcker så lite som möjligt. Det blir ju faktiskt en massa stygn. Allt läckage tar dräneringsslangen hand om. När jag kollade på drän-mätaren så såg jag att det är faktiskt ganska lite som har läckt och när vi lämnade Scott vid 21.30 för natten, så såg det riktigt bra ut.

Normalt så är vi ju ganska så lugna eftersom vi varit med förut, men igår blev man lite nervös vid 18 snåret när de inte hade hört av sig. Stefan ringde 18.42 och vi var på sjukhuset runt halv åtta.

Vi var på sjukhuset kl 06.50 och sedan fick vi vänta till klockan 09 för att komma upp till operation. Scott somnade in i mina armar av det lugnande medlet han fick på sin PVK i handen. Han blev till och med så avslappnad så han inte orkade stänga ögonlocken, utan jag fick hjälpa till manuellt innan narkosläkaren bar in honom till op.

Men som alltid på ett sjukhus så är det mycket att göra, och man startar inte en op. utan att vara rejält förberedd. De startade runt 11, och en ross-operation tar runt 7 timmar. Så att de ringde strax efter 18 var ju ganska normalt. Vi räknade att de startade 10 så i 42 minuter var vi lite oroliga att det inte gick kanon. Tur att Stefan sa att allt var fint sedan. Och det ser också väldigt fint ut. Dränaget, ihopsyningen och allting. Det enda var väl att Scottis började vakna till lite så blodtrycket gick upp. Inte så bra när man är nyop. så då får man blodtryckssänkande och lugnande så man sover lite till. Jo och så en sak till. Scott såg lite rolig ut för han hade somnat med tungan ute, lite festligt såg det ut, speciellt som den inte gick att få in igen i hans avslappnade tillstånd även om jag försökte. Den sjuksköterskan som skall sitta med scott hela natten sa att hon provar med lite olja och vatten sedan.

Nu väntar vi på nästa uppdatering efter ronden ca kl 10.00 nästa dag för att se hur läget är och vad planeringen för helgen blir.

Som förälder är det ju fantastiskt att Scott har en egen sjuksköterska dygnet runt. Då kan man ju själv få sova bra på natten i sin egen säng. Ja ända tills det blir dags att ta ut alla mediciner och slangar och han kommer ner på avdelningen. Bra att vila sig nu. Det blir ingen sömn sedan. Fast (tag mig inte på orden nu men tydligen kostar en vårdplats på IVA 60.000 per dygn, jag slutade räkna efter 120 dygn där sist) man får ändå säga att Sverige är fantastiskt och tack alla som är med och betalar Skatt så att Scott lever. Vi hade aldrig kunnat betala det själva. Tack!

3 kommentarer:

  1. Åh mitt hjärta gör ont av att se lille Scotten så här, men ack så skönt att läsa att operationen gått bra. Kan inte föreställa mig vad hans underbara föräldrar måste genomlida denna väntan. STORA kramar till hela familjen!

    SvaraRadera
  2. Men gubben lilla....hoppas du snart får komma hem så jag får leka med dig. Älskar dig, din Panke

    SvaraRadera
  3. Lille skrutten!
    Skönt att allting gick bra, nu hoppas vi på snabb återhämtning så han får komma hem snart =)

    kram Babette

    SvaraRadera